Kan väl inte påstå att jag är någon guldbaggekille direkt men det irriterar mig lite att den där Persbrandt-rullen igår fick pris som bästa film. Vill dock betona att jag inte såg själva galan utan läste om det i tidningen i morse. Jag lovar. Min bästa film 2008 var tvivelsutan De ofrivilliga. Jag skulle sammanfatta den som fem parallella, mycket träffande, berättelser om människor i prekära sociala relationer. Har ni inte sett den så rekommenderar jag den innerligt. När jag tänker efter så är det nog den bästa svenska filmen sen Tillsammans.
Min bästa utländska film 2008 var There will be blood. Ett psykologiskt familjedrama i texasisk oljeborrarmiljö. Eller kom den 2007?
Om ni tycker att jag har varit kultursnobbig nu så är det nog en sida som jag ärvt av min morbror. Exempelvis har han i vardagsrummet nåt slags instrument i ett olivgrönt, malätet, tygfodral men absolut ingen platteve. I bokhyllan står där böcker av ryska författare vars namn är svåra att uttala men få eller inga svenska deckare. Jag tycker det hela tyder på ett stort intellekt.
5 kommentarer:
Måste tyvärr erkänna att fodralet tillhör Eva Axelsson. Ryska romanerna är ditsatta av Eva Axelsson. Men jag har ju i alla fall levt i denna miljö i 18 år så jag kanske har nån slags acceptans för detta. Avsmaken för deckare är dock från mig. Blev inspirerad av den gamle finsångaren Magnus Regen som redan på 70 talet apropå "Kojak" berättade att "hellre dunkar jag huvet mot en vägg".
Trodde du älskade Beck-filmerna, då borde ju både Micke P & deckare i allmänhet vara gångbart =)
Erran stöder ditt val av bästa utländska film, själv håller jag på Harald & Kumar escapes Guantanamo Bay.
Visst gillar jag Beck men det korrelerar illa med min nya image. Betänk att jag har skägg och bor på Söder. Därav har även min förkärlek för Eurodisco nu tonats ned något. =)
En annan kultursnobbwannabe kan informera skäggsöderkisen om att "There will be blood" kom 2007 men hade svensk biopremiär 2008. Samma gäller för min givna favorit "Into the wild". En film jag minns ratades när vi jag och brorsan var i Stockholm till förmån för "Varg". Ett misstag.
Håller med om att vi kunde lagt korten annorlunda kvällen vi såg Varg. Inte minst med tanke på att vi dagen innan var på ett extremt trashigt Råsunda-derby. Lyckligtvis kan vi dock falla tillbaka på Andy Warhol-utställningen, Piaf och, inte minst, jättesmala Boulevardteatern. Därmed ligger vi alltjämt på en hög kulturell nivå enligt mig.
Skicka en kommentar