En rättelse

I mitt förra inlägg försökte jag ge sken av att jag är en kille som trots det nyinrättade samboskapet inte tofflat till mig. Häromdagen, när jag och San Diego-Marcus var hemma hos San Diego-Danne och såg på Champions League, blev jag dock varse att den bilden kanske inte riktigt överensstämmer med verkligheten. De uppgav sig nämligen vara glada att se att jag var vid liv och tvingade mig svara på frågor som var jag hållit hus sedan Johanna kom hem. I en sån situation var det inte riktigt läge att förklara att den förra helgen spenderades med att fira Johannas, samt hennes mormors, födelsedag i Mariestad samt att den kommande ska spenderas med att utföra det event (spa-behandling) hon fick av mig i present.

Vill dock betona att jag, som en motvikt till allt tofflande, har lyckats klämma in en after work med Kajsa och Micke X ikväll.

Vad jag inte för mitt liv kan förstå är hur man skulle hinna med att ha ett liv om man dessutom hade haft tre barn, en villa, en båt, några bilar och en sommarstuga. Det finns ju faktiskt dom som har det.


Nedan illustreras Johannas födelsedagfirande, som för övrigt hade tema barnkalas:


Svärmors kokbok ligger inte riktigt "i tiden"


Lite oklart varför, men en av lekarna som Johanna
tog initiativ till var "försök pussa Fredrik Reinfeldt
på munnen med förbundna ögon".

Här har jag riggats med ögonbindel och läppstift. Min medtävlare,

tillika Johannas homie, Elin utför en pusschock. I ett instabilt

förhållande hade det nog kunnat starta ett triangeldrama men för Johanna var det inga problem. Inga problem alls.

Turnéplan våren 2009

Mitt liv har de senaste åren varit en kringresande cirkus där event och upplevelser stått högt i kurs. Det nybildade samboskapet har inte förändrat situationen för som synes har mitt bokningsbolag haft mycket att stå i även när turnéplanen för våren 2009 skulle sättas:

Februari:
21-22 Mariestad – Firande av Johannas 27- och hennes mormors 80-årsdag, i samarbete med The Färed Estate.

Mars:
6-8 Göteborg, besök i staden där man äter pasta som har legat på golvet, i samarbete med Dannes Spaghetti AB

13-15 Finspång, Mammas födelsedag, i samarbete med Agneta Entertainment AB

27 -30 Åre, konferens i samarbete med jobbet


April:
9-13 Finspång, Påsk i samarbete med Agneta Entertainment AB

18-25 Val Thorens, Frankrike, skidresa i samarbete med Exet Travels

30-3 maj Frankfurt/Mannheim,Tyskland, valborg hos Micke Exet, i samarbete Exet Travels


Maj:
Amsterdam, besök hos Patrik, i samarbete med Red Light District

29-31 FIM Swedish Speedway Grand Prix på Ullevi, i samarbete med Dannes Olja och Muttrar AB


Juni:
5-7 Sverige – Danmark på Råsunda, Langhoe Pleasure & Fun (jorå vi lyckades få tag på biljetter till slut)

Peking, Kina, besök hos Jojje


Med reservation för ändringar

Main sponsor:

På pricken

Igår var jag och Johanna på Galleri Kontrast vid Slussen och kollade fotoutställningar. Det var, som ofta, lite tema Det svenska samhället.

Finurligt ironiska var bilderna på folk i Danderyd, som rent statistiskt är Sveriges lyckligaste människor. Likaså bilderna under parollen ”här startar våldet” från det harmoniska skogslandskap som omger Bofors vapenfabrik. Men det som träffade mig allra mest var bildserien ”Vi särskilda” som introducerades som nedan. Med visst obehag tvingades jag konstatera att det var mig den handlade om!

Vi befinner oss i lagomlandet
det är en grådaskig tillvaro
Vi vill vara exotiska och spännande men finner oss hela tiden falla tillbaka i något slags H&M-ideal
Vi amerikaniseras fast bara sådär lite på ytan för vi vill inte sticka ut för mycket eller verka för konstigt extrema och avvikande
Vi ställer oss gärna i kön men kanske med ena foten lite utanför bara för att visa att minsann inte är som alla andra

Vi älskar vårt land men vi har tröttnat på svenskarna.

Finspång

När en kollega i fredags fick höra att mina homies från Finspång skulle komma på besök i helgen skrattade han till och frågade om det var skördefest på gång. Därför känns bilden ovan lite revanscherande då vi som synes är så snygga att vi skulle kunna utgöra ett popband. Det enda som avslöjar vårt ursprung är att vi åker t-bana hem från krogen. Stockholmare åker taxi men sånt finns ju t.o.m. i Igelfors och känns därmed inte lika häftigt.

Det var som alltid mycket trevligt med en reunion av detta slag och det är synd o skam att vi fyra nu alla bor i olika städer. Ännu en tråkig konsekvens av att vara från en mindre ort. Å andra sidan har ens rötter kanske tvingat en till att vara lite driftigare än vad man varit om man växt upp i Stockholm som tidigare nämnda kollega. Läste nånstans en teori om att England en gång i tiden blev världshärskare med kolonier i hela världen för att det är så jäkla risigt och grått på de brittiska öarna. Viljan att ta sig därifrån var helt enkelt så innerlig och jag tror det är lite samma med Finspång.

Idag har jag dock tvingats inkassera en svidande plump i driftighetsprotokollet. Den 6 juni var det nämligen tänkt att vi skulle ses i Stockholm igen för att se Sverige – Danmark på Råsunda men de blir planerna ser nu ut att gå om intet. Det gick helt enkelt inte att komma fram på Ticnets hemsida i samband med biljettsläppet i morse. Efter 45 minuter möttes jag av meddelandet att alla biljetter sålts slut. Dels tycker jag det påminner om att Sverige behöver en större nationalarena, dels om hur oerhört svältfödda vi är på bra fotboll. I exempelvis Spanien och Italien vet jag att man ofta spelar landskamperna på orter som Vigo, Udine och liknande för att man i de stora fotbollsstäderna inte bryr sig så mycket.

Så istället för landskamp får vi nu se fram emot reunions i form av skidåkning i Val Thorens, valborgsresa till Exets nya hemvist Mannheim, samt icke att förglömma; påskaftonens besök på stadshotellet i Finspång. Funkar ju det med.

Kollektivtrafik och gratismedier som kombo

Att stå och hästsova i en tunnelbanevagn ut till Kista är på ingalunda sätt det optimala sättet att börja en arbetsdag på. Att köpa bil känns dock inte aktuellt då tidigare nämnda förort ligger utanför vägtullarna, att en boendeparkering hemma i Hornstull skulle gå lös på nån dryg tusenlapp i månaden samt att Stockholm råkar vara en av de två europeiska huvudstäder som saknar en ringled (den andra är Tirana) med monstruösa köer som följd.

Därmed är det bara att gilla läget, konstatera att miljöpartisterna har fått mig dit dom vill och göra det bästa av situationen. Det bästa av situationen brukar vara att konsumera fördummande gratismedier såsom eurodisco-kanalen Radio 107.5 som i sina ”nöjes-” nyheter gottar sig i Britneys vårdnadstvist eller Travolta jr:s tragiska dödsfall. Tidningen Metro blir man heller inte så mycket klokare av. Efter ha bläddrat igenom dagens upplaga kunde följande konstateras:

Tidningen riktar sig i första hand till en läsekrets som äger bilar med en topphastighet på 430 km/h…



… att det här fettsugningsföretaget i Solna marknadsför sig med etosargument i form av att hänvisa till auktoriteten Madonnas uttalanden i en ”interview” samt det, i sammanhanget, positivt konnoterande ordet ”Hollywood”…



… och att det alltjämt aldrig är en svensk idrottares eget fel att denne misslyckas. Lindsey Vonn och de ytterligare tio åkarna som placerade sig före bäste svensk älskar förstås när det är dålig sikt i backen. Det här var nog rentav den sämsta ursäkt jag hört sedan Staffan Strand skyllde sitt dåliga höjdhoppande i en tävling på att den avgjordes ”i ett u-land” (Ungern).



Nu ska jag ta t-banan hem till Söder igen för att ikväll, lite oväntat, gå och se Hammarby Handboll i Eriksdalshallen.

Bland socialgrupp 1

Den gångna helgen var Johannas familj här för att ”kolla t’et” som man säger på östgötska. Säkerställa att dottern deras inte far illa i storstan i händerna på den där s.k. mediekillen som övertalat henne att flytta till Stockholm osv.

Såhär på måndagen vill jag dock medge att det hela flöt på smärtfritt och att deras eventuella oro i vart fall inte lär ha förvärrats. Upplägget var som följer: Middag på Långholmens värdshus med efterföljande promenad samt fika och spelkväll i våran lounge vid Hornstull på lördagen. På söndagen blev det, tillsammans med min far, Liljevalchs konstutsällning på Djurgården där en rad konstnärer ställde ut mer eller mindre abstrakt konst, ofta med lite perversa förtecken.


Ovan är mitt eget bidrag till konsten. Jag kallar fotot Tre generationer vid bilmotor i skumgummi. Just nu arbetar jag mycket med mobilkamera.

Förutom bilmotorn kunde man på Liljevalchs bevittna en toalettstol i rosa garn...



... samt Musse Pigg och Spindelmannen i form av två våta fläckar på en vägg:





Nu ska jag kompensera all denna högkultur med att se Super Bowl som jag spelade in i natt. Känns dock inte så spännande då Steelers bör ha haft det hela som i en liten ask.